Lösningen heter luft

Klädvädring förr. Hörnet Kammakargatan/Kommendörsgatan.

Gårdagens nyhet var att Råd och rön låtit testa tvättnötterna och kommit fram till att de var verkningslösa. Dagens nyhet är att kläder behandlade med silver sakta förgiftar vår natur. Tråkiga nyheter. MEN! Det finns ett enkelt sätt att göra världen lite bättre utan vare sig tvättnötter eller silverjoner i lakvattnet. Hur?, undrar den nyfikne. Häng ut kläderna och låt dem lufta! Vi tvättar ändå kläderna alldeles för ofta. Det verkar nämligen vara mer regel än undantag att lägga kläderna direkt i tvättkorgen efter bara en dags användning. Kläderna håller längre och mår bättre av att inte tvättas så fort de lämnat garderoben. 

Tack till Karin som uppmärksammade mig på nyheten om tvättnötterna igår. 



Bild från bloggen Vackra kläder och annat.  



Om inget annat finns till hands - häng kläderna i ett närliggande träd.

När det gäller silverjoner i kläderna kan vi som konsumenter vända oss till tillverkare och återförsäljare av dessa plagg för att uttrycka vårt ogillande. Är vi tillräckligt många och tillräckligt envisa finns det en möjlighet att vi slipper olika typer av anti-odour control med silver.

Fredagsfin med Thulin.

Camilla Thulin är en av Sveriges mest kända designers och scenkostymörer, och en av mina absoluta modeidoler. Hon ligger bakom kläderna i flertalet svenska filmproduktioner och Army of Lovers scenkläder. Camillas egen garderob innehåller många fantastiska exempel på vacker vintage. Om du vill höra henne berätta om sin relation till modebegreppet, second hand och vintage kan du lyssna på klippet här nedan. 

Månadens vintage: Juni

I somras bjöd Camilla på ett smakprov ur sin garderob, när hon deltog i Livrustkammarens pågående utställning "Kunglig vintage". 

"Min smokingklänning är från 1953 i mönstervävd taft. Den är sydd hos Leja, mitt favoritmodehus från denna tid. En klassisk klänning som alltid gör sig på en elegantare tillställning. Jag har använt den flera gånger och fått mycket uppskattning för den."

Här kan du lyssna på Camilla:

 

Strunta inte i strumpan.

Nylonstrumpbyxor finns i alla färger och utföranden nuförtiden och tillhör ett av garderobens absoluta slit-och-släng-plagg. Minsta lilla maska på fel ställe innebär en snabb förpassning till soporna. Eller...inte. Här är tre smarta tips på hur den trasiga strumpbyxan kan återanvändas.

1. Tvättpåse för fintvätt.

Klipp loss ett av strumpbyxans ben och stoppa i det plagg som ska tvättas. Knyt igen strumbenet i bägge ändarna och tvätta enligt plaggets tvättråd. Tipset kommer ifrån Sofia Hedströms bok "Modemanifestet".

2. Putsduk till läderstövlarna.

Bild från Lina Sällbergs ridblogg.



Avsluta skoputsningen med att stryka stövlarna med en nylonstrumpbyxa. Det tar fram glansen i lädret.

3. Skyddsnät åt körsbären.

Strumbyxor fungerar utmärkt som skydd mot glupska fåglar. Trä över strumpbenet när körsbären precis börjat få färg. Knyt fast. Ta av strumpan när körsbären mognat. Låt inte strumpbyxorna hänga kvar i trädet efter sommaren, eftersom det kan bildas mögel.

Öka ditt kulturella kapital.

Dagens Metro-krönikör skriver om plagget som vanligtvis associeras till kultureliten, men som kommit att bli streetsmart: Den lappade koftan. Att de lappade ärmarna blivit trendiga just nu beror troligtvis på fler saker. Till att börja med är det med allra största säkerhet oron för det finansiella läget – vi lägger inte lika mycket pengar på nya kläder utan tillåter dem åldras med värdighet. Det är mer legitimt med second hand och att laga sina gamla favoritplagg, istället för att kasta bort dem vid åsynen av första maska eller hål. Armbågarna är mest utsatta för slitage, även om man inte armbågar sig fram i en hårt rivaliserande kulturelit.

Många av dagens unga är roade av att göra något personligt av sina plagg och utsmyckar det enkla vardagsplagget med exempelvis skinndetaljer, tryck eller brodyr. Egensinnigt dekorerade plagg är ett uttryck för personlig stil och smak. För den som inte är road av att sy, finns färdiga lösningar att köpa – färdiglappade plagg.

En författare.

Slutligen har författaren tagit klivet ut ur finrummet och blivit en vanlig människa. Jag tycker mig märka att allt fler talar öppet om sina författardrömmar och bokprojekt som bara väntar på att bli utgivna. Det är inte längre förbehållet en liten elit att skriva snäva poem. Nä, för när någon så folkkär som Tomas Tranströmer går och vinner Nobelpriset – ja, då väcks hoppet i ett och annat diktarhjärta. På med skrivarkoftan, som vid sidan av kaffet och ciggen är det som gör att författarstereotypens penna glöder! Glöm för all del inte heller bort alla de, mer eller mindre kända personer, som väljer att berätta sitt livs historia och ge ut självbiografier långt innan karriären är över. Men det dröjer nog till dess att vi får se Zlatan i en stickad tröja med renmotiv och lappade ärmar.

Öka ditt kulturella kapital med en lappad kofta. Så här gör du för att förlänga livet på din favoritkofta.

Min älsklingskofta kommer från Isle of Skye. Den har tio år på nacken och behövde förstärkas i de numera slitna armbågarna. Två ovala läderbitar som överlevt en smått maläten kofta av ännu äldre datum blir räddningen.

Nåla fast lapparna i de gamla hålen.

Sy fast lappen med en tråd som inte krymper vid tvätt.

Så där! Klar att författa nya storverk!

För den som vill köra överkursen på armbågslappning rekommenderar jag att tillverka eget skinn. Slöjdportalen Zickermans tipsar om hur du garvar skinn hemma. Klart prisvärt och miljösmart!

Jul i hållbarhetens tecken.

Lagom till julrushen passar Ekoguiden på att ge ut första numret av sitt nya magasin. Det är fullmatat av nyttiga tips för den som snabbt vill hitta till de smarta och snygga julklapparna och några av Stockholms bästa second hand butiker. Dessutom finns det tips på var du och dina vänner kan fika om du bor i, eller åker till Göteborg, Uppsala, Falun eller Gotland över julhelgen. Ett nyhetsmagasin med inspiration för en riktigt god och hållbar jul. Missa inte!

Blandade band

Inte så smickrande.

Man har gjort sig fin och ska gå ut och så upptäcker man att något felar: en maska har gått, en tråd hänger löst eller så slingrar sig en silkig tråd upp i nacken. Inte så smickrande. Maskor kan man stoppa med genomskinligt nagellack, lösa trådar går att fästa på baksidan av tyget, men vad gör man med banden i nacken? Sparar till rätt tillfälle! Här är några förslag på vad du kan återanvända bandet till.

<>

Bind ett band runt en kvist med örter.



Använda som pynt. Här runt en mässingsljusstake.

Klipp loss bandet varsamt - så att du inte skadar tyget. Är bandet syntetiskt, kan du hindra ändarna från att fransa sig med lågan från en cigarettändare. Håll bandänden på ett par centimeters avstånd från lågan så fästs fransarna fast

Generationsskifte vid symaskinen

Ganska nyligen släppte Konsumentverket en rapport om ungas konsumtionsvanor. I tv-nyheterna gjordes en stor sak av att unga inte bryr sig om miljö eller etik när de handlar sina kläder. Shop `til you drop, liksom.

Några dagar efter nyheten träffade jag Elisabeth Dahlin som jobbar på Röda Korset. Hon kände inte alls igen den bild medierna visade. Hon tycker istället att unga är jätteintresserade av att återanvända, sy och redesigna sina kläder. Det enda hindret brukar vara avsaknaden av en symaskin. De senaste åren har Elisabeth jobbat i olika projekt i Röda Korset med koppling till deras textil- och sömnadsverksamhet.

Det började med en omorganisation. De frivilliga sömmerskor som hjälpt Röda Korset med att tillverka babykläder till katastrofområden blev informerade om att man inte längre skulle driva den verksamheten. Det kom som en chock för de c:a 20 000 personer som ägnat sig åt att sticka och sy. Även om de inte fått betalt för sina tjänster hade de ju sysslat med något för dem meningsfullt och viktigt. Och nu upplevde de att de hamnat ute i kylan. Även den stora världen hade förändrats under åren som gått. I dagens katastrofområden är det inte kläder eller babykit som efterfrågas, utan i första hand rent vatten. Att då från hjälporganisationernas sida skicka babykläder kan tyckas vara förmätet och ett hån mot de behövande.

Elisabeth, som beskriver sig själv som textilfreak, ville ta till vara på den kunskap som sömmerskorna hade. Genom olika samarbetsprojekt bland annat med studieförbund lyckades man återuppliva sömmerskornas verksamhet. Till en början sydde man tygkassar av återvunnet material i ett lokalt projekt. Men allteftersom blev projekten mer och mer spännande. En textilingenjör involverades i ett projekt där man tillverkade exklusiva klänningar av tyg som varit på väg till tippen. Symaskinerna gick sig varma och tyg, som annars hade slängts bort, fick nytt liv. Detta för oss tillbaka till de unga människor som roas av sömnad och klädförädling. I Örebro fick Studieförbundet Vuxenskolan ett uppdrag av kommunen att göra något för stadens ungdomar.

En enkät genomfördes för att undersöka deras intresse. Elisabeth, som samarbetade tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, förvånades över att de inte alls var intresserade av att ”åka skateboard eller spela tv-spel”. De ville sy. Det var bara det att de ofta inte hade någon symaskin hemma och på skolan låste man in symaskinerna efter lektionerna. Av en händelse fick Studieförbundet kontakt med en nyss hemkommen teaterkostymör och tillika korsettsömmerska. Hon engagerades som projektledare och ett projekt startades för ungdomarna. Det blev en smärre succé! Av gamla kläder skapades det nya, personliga kreationer och sömnadskunskapen hade förts vidare.

Att lära sig sy och ta tillvara material, som varit dömt till deponidöden är naturligtvis en stor miljövinning. Men när jag frågar Elisabeth vad den största vinsten är med att ta till vara de äldres kunskaper är, säger hon tveklöst: den sociala aspekten. Genom projekten kan olika generationer mötas och lära av varandra. De äldres kunskap är värdefull. I de olika projekten ges de möjlighet att förmedla sina hantverkskunskaper, vilket också är ett viktigt led i organisationens miljöarbete.

Historien slutar inte här. Just som dessa rader skrivs letar Elisabeth efter nya projekt att driva inom ramen för organisationens arbete med textilhantering, stick- och sömnad och klädförädling. Vi får se vad det blir nästa gång.