Lite modehistoria och män i strumpbyxor.

Mode är ett tecken på samhälliga förändringar som speglar sig i vår klädsel. Om man känner till de normer vi har för vår klädsel så kan man bryta mot dessa normer och på så sätt - sticka ut.

Konsumtion som ett uttryck för frihet & individualism

Att kvinnor tänjer på modets gränser har en historisk bakgrund. Émile Zolas roman "The Ladies Paradise" är baserad på hur Aristide Boucicaut utvecklade varuhuset Le Bon Marché.

Boken beskriver starten på hur det kvinnliga modet utvecklades i modern tid. Romanen utspelar sig i det moderna Europa som på 1850-talet kontrollerades av männen, där kvinnan inte hade någon rösträtt, rätt till arbete, eller rätt till egen lön.

Varuhuset blev en tillflyktsort och en fri miljö där kvinnorna kunde utveckla sin egen norm, gemenskap, smak och kultur och framför allt var de oberoende av mannen. Här skapades för första gången det vi i modern tid kallar för det kvinnliga modet.

Coco Chanel avobjektifierar kvinnan

Ungefär 60 år senare etablerade Coco Chanel sitt modehus med en affärsidé "Kläder för hennes skull", vars syfte var att ge kvinnan självständighet genom en särskild design. Genom detta kunde kvinnor fungera i fler sociala miljöer än som tidigare - att bara vara något utställningsföremål. En föregångare för detta var skådespelerskan Marlene Dietrich som på 1930 talet klädde sig i byxor.

YSL klär kvinnor i manliga attribut

På 1960-talet gjorde modedesigner Yves Saint Laurent en kraftfull markering för kvinnans frihet och makt. Han förknippas med enkla klassiska plagg som byxdressen, skepparkavajen, den A-formade klänningen och smokingen.

Hans kläder kom att återspegla kvinnans förändrade roll i samhället; hennes självförtroende, rätt till egen sexualitet och plats på arbetsmarknaden. Han skapade och omdefinierade typiska mannliga plagg såsom smoking och kavaj till kvinnlig design.

Det är därför som normen idag gör det möjligt för kvinnor att "stjäla" grabbarnas kläder och inte tvärt om. Men tiderna förändras.

Män på språng

Män i strumpbyxor

Ett växande antal män, allt från byggnadsarbetare till idrottsmän och affärsmän, har hittat en passion för strumpbyxor och bär strumporna för stöd, komfort och av estetiska skäl. Nu finns det strumpbyxor tillverkade speciellt för män. Men man pratar inte om detta ännu.

Visst kan killar ha strumpbyxor eller strumpbyxliknande plagg, men bara i samband med någon macholik fysisk övning, som till exempel tävlingscykling. Och då med exakt samma argument som kvinnor förde fram på 30-talet för att försvara behovet av att använda långbyxor när de utövade sporter, mestadels cykling. Alltså det är den praktiska nyttan med plagget som åsyftas och accepteras.

Praktisk nytta med könsöverskridande kläder

Det är intressant att notera att modedesignern Jean Paul Gaultier i 53 år har försökt att introducera plagget kjol för män utan resultat.

Ett av skälen till att kjolen inte har fått något genombrott är att det inte finns det väsentliga huvudargumentet för att använda kjol, det vill säga den praktiska nyttan som är själva inkörsporten till att använda det motsatta könets plagg.

Texten är ett uttdrag ur docent Håkan Preiholts insändare till Svenska Dagbladet.

Konsumtionsdemonen

Äntligen vår! Då vaknar konsumtionsdemonen inom mig. Uppväckt av vårmodevisningar och reklamkampanjer manar den till ystra impulsköp för att jag ska visa mig från min finare sida i vårsolen. "Vintern är över nu: börja skyndsamt synda och köp säsongens skönhetsprodukter och fräscha dofter. Titta! Du får tre till priset av två eller ännu bättre du får en present om du köper ett par produkter av det här märket. Solljuset är inte nådigt mot ditt vinterglåmiga ansikte. Här måste tillsättas färg och grundas nogsamt för att täcka över alla fåror och missfärgningar." "Men demonen då! Vad tror du att det är för teater jag spelar i? Inte behöver jag lager av smink för att promenera i vårsolens glans. Ett leende och lite färg på läpparna - det är vad jag tänker visa världen. Men själv ser du lite sliten ut. Dags att ta in på spa? Det finns säkert behandlingar för demoner som du."

Sagt om modeindustrin.

"Vi kanske måste gå bakåt när det gäller hur vi tänker kring kläder, idag pumpar vi ut kläder på samma sätt som vi pumpar ut olja."

/Isabelle Lundh, 3:e-årselev på Bekmans modelinje i dagens SvD.

En alternativ svan

Så var det då premiär för filmen ”Black Swan”. Efter alla kritikerhyllningar känner jag mig kritisk. Här erbjuds ett alternativ för den som inte attraheras av det ganska könsstereotypa upplägget i filmen.

1. Om du fortfarande älskar dans gå och se Wikström! på Dansmuseet. Föreställningen ges som lunchunderhållning under mars månad.

2. Om du är intresserad av svarta svanar i teorin läs boken The Black Swan av Nassim Nicholas Taleb. Boken utsågs av Sunday Times till en av de mest inflytelserika sedan andra världskriget. Med utgångspunkt i globalisering och oförutsägbarhet lyckas Nassim Nicholas Taleb förutse finanskrisen. En kittlande framställning som trots de ibland svåra begreppen fascinerar från första början.

3. Intresserad av litteratur, men inte så mycket av teorier utan om människoöden, läs boken Vilda svanar av Jung Chang. Läsaren får följa författarens uppväxt, samt hennes mamma och mormor. Genom dessa kvinnoöden berättas Kinas historia utifrån vanliga människors liv på ett gripande sätt.

4. Är du ute efter något mer barnvänligt? Läs eller se H C Andersens klassiska barnsaga om Den fula ankungen. En rörande berättelse som ger en hopp, även om man inte fötts med de bästa yttre förutsättningarna.

5. Om jag inte lyckats övertyga dig om att pröva något av alternativen ovan återstår bara att frossa i tyll. Bege dig å det snaraste till Beyond Retro i Stockholm där du kan tillfredställa ditt balettbegär med tyllkjolar i olika färger. Plié!

Making a statement without saying a word

To be or not to be - that´s the question.

Age ain´t nothing but a number.

Plötsligt är mode folkligt och inte bara något för experter, premiärlejon och fashionistas. I stort sett all dagspress innehåller numera allt från regelrätta modereportage och -krönikor till lite mer djuplodande analyser av fenomenet mode. I en ny serie i SvD tittar man närmre på hur modet ser ut i dagens Sverige. Underhållande och intressant på samma gång. Senast i går fascinerades jag över hur olika människor i samma ålder kan vara. Ingrid, 72 år, är klädd i en vinröd dräkt och bär schal runt halsen, samt har en väska över axeln. Karin, 72 år, har leopardmönstrade skor, byxor och en jacka med fluffiga pälsdetaljer, samt keps och halsduk. När Ingrid ägnar sitt pensionärsskap åt sånt som pensionärer förväntas göra (engagera sig i SPF), sitter Karin hemma på kammaren och syr sina egna kläder - eller åtminstone ändrar meddelst lim, nål och tråd. Ingrid skulle aldrig för sitt liv ha jeans annat än som ett fritidsplagg, medan Karin säkert inte har samma konservativa syn på denim. Födda samma år, men ändå med helt olika inställning till mode och kläder: När det för den ena handlar om att vara representativt klädd: hel och ren, handlar det för den andra om ett intresse som väcker kreativitet och lust.

Man kan leka med tanken över hur det blir när dagens unga och halvunga kommer klä sig på ålderdomshemmet. (Om de nu alls kommer ta plats på ålderdomshem.) Kanske får pensionärspolkan ge plats åt kvällar med indie, synt och metal. Dock inte samtidigt, får man förmoda.